Labberi labbera, vi labbar jättebra!
I förra veckan och denna vecka har jag och Sofia bildat vad vi skulle vilja kalla ett dreamteam under labbarna på mikrobiologen. Det gick väldigt bra. Förutom när vi glömde tillsätta reagens och inte fick nåt resultat på en av testerna..
Men i alla fall. Här kommer lite tips på hur man får det att flyta på bra på labbet! 
Vid inkubering blir det ofta lite dötid. Passa på att unna er lite ljusterapi. Ökar koncentrationsförmågan nämnvärt!
Använd sedan den nyinhämtade koncentrationsförmågan vid pipetteringen.
Bli överlycklig över alla framsteg. Även de små. 
Och viktigast av allt! Gör high five, typ hela tiden, för att riktigt stärka sammanhållningen.
Om inga av ovanstående tips faller er i smaken kan ni alltid göra som de här mumintrollen och tala finlandssvenska under hela labben. Fungerade ganska bra det med, tror jag.. 
Mumintroll.
Ikväll är det graderingssittning på strandgatan 2 och det kommer med all sannolikhet bli en fantastiskt trevlig kväll! Rekommenderar alla som inte är lyckliga nog att gå på sittningen att komma på eftersläppet!
Men innan dess ska det pluggas lite. Influensavirus och grupp A streptokocker blir en perfekt uppladdning.
Puss o kram
Janna
Äska pengar till en Fyllecellen-bil?
Tjabba! Efter en helg hemma i Götet är man lite småtrött så här på måndagseftermiddagen. Jag och Sofia hyrde en bil från OKQ8 i fredags (inför Gbgresan) och ville utnyttja den maximalt och tog en sväng till Tornby för att handla inför veckan samt inför helgens overallsinvigning, efter skolan. Problemet var bara att bilen vi hyrde var lite i minsta laget för 70 liter läsk, 80 korvar med bröd, marshmallows och veckohandlingen till oss själva. Men skam den som tror att det inte får plats i en Toyota Aygo. Bilen hade nästan tappat styrförmågan helt när vi hade lastat färdigt och det var nog tur att vi bara skulle göra någon kilometer. Vi känner att inför nästa FUM kanske Fyllecellen kan äska lite pengar till en egen bil för vi undrar hur vi på fullaste allvar ska kunna frakta allt inför de andra partajen vi ska ordna... på cykel...
Vi efterlyser en cykelkärra om någon har ett ruckel till ett överkomligt pris som ni inte använder. Allt som rullar och går att frakta saker i funkar, gärna under hundralappen. Bilar välkomnas också till ett lågt pris.
Jag vill också delge er att tjejen i kassan på Maxi tyckte jag var något weird när jag köpte 3 olika sorters korv inkluderat den stora konserven med Bullens som syns på bilden. Dessutom bad jag att få dem på ett separat korvkvitto och hon sa att hon tyckte det kändes bra att jag iaf varierade mig mellan Bullens, quornkorv och kycklingkorv... så att jag inte tröttnade menade hon på.. Det kan jag också hålla med om.
Snart är det dags för Fyllecellen-träff hos Lina där vi ska äta middag och öva gyckel. Tills vidare vill jag bara tipsa er bloggläsare om hur man kan gå till väga om man vill pippettera i mörker!
Puss&Kram
Terese
Opsonisering påverkar produktionen av syremetaboliter.
Ja, det är slutsatsen vi tror oss kunna dra efter veckans laborerande på Mikrobiologen. Även om det var "lite" rörigt med hela T3 i samma labb, och ingen som egentligen visste exakt vad vi skulle göra blev det ganska bra till slut.
En 6-kanals luminometer. Fancy.
Tjusiga resultat från luminometern. Kurovorna visar mängden producerade syremetaboliter i olika prover.
Exalterade, nöjda och glada över resultaten.
Den här veckan har gått hysteriskt fort, vet inte riktigt alls vad vi gjort. Förutom labben då. Den kommer jag ihåg. Sen minns jag vad vi pysslade med förra helgen. Det var roligt att:
Anordna poolparty (det här är den enda vettiga bilden jag kan frambringa från den kvällen).
Titta på lustigt klädda människor i Tornby.
Gå på Sensation White.
Ta ett spadtag för miljön (eller titta på när andra gjorde det).
Äta våfflor hemma hos Bexter och KA.
Bildskörden från denna helg är inte alls lika varierande. Detta är vad jag kan erbjuda:
Låter dessa bilder tala för sig själva och återgår nu till att plugga basgrupp.
PK
Janna
En 6-kanals luminometer. Fancy.
Tjusiga resultat från luminometern. Kurovorna visar mängden producerade syremetaboliter i olika prover.
Exalterade, nöjda och glada över resultaten.
Den här veckan har gått hysteriskt fort, vet inte riktigt alls vad vi gjort. Förutom labben då. Den kommer jag ihåg. Sen minns jag vad vi pysslade med förra helgen. Det var roligt att:
Anordna poolparty (det här är den enda vettiga bilden jag kan frambringa från den kvällen).
Titta på lustigt klädda människor i Tornby.
Gå på Sensation White.
Ta ett spadtag för miljön (eller titta på när andra gjorde det).
Äta våfflor hemma hos Bexter och KA.
Bildskörden från denna helg är inte alls lika varierande. Detta är vad jag kan erbjuda:
Låter dessa bilder tala för sig själva och återgår nu till att plugga basgrupp.
PK
Janna
Goooooo morron!
Nu sitter vi i Cellskapet. Har suttit här i närmare två timmar dårå. Det är biljetter till Tentakravallen som ska införskaffs till alla våra T1:or och vi håller tummarna för att vi ska få biljetter. Kölistan var ganska lång redan när vi kom hit.
Men men, det rullar på. Robert tittar på Family Guy och resten av oss lyssnar på Family Guy. En del försöker plugga basgrupp och frågor som " Hur syntetiseras en antikropp?" , " Hur i helvete funkar det?" och "Var fan är D-group?" kastas ut i Cellskapet. Tyvärr är det ingen som sitter på svaren. Inte ens Male, Roitt och Brostoff.
Vi har tagit en tur till Norra entrén där vi försökte handla i en automat. Det var inte lätt. Lina stoppade i 20 kr, men ångrade sig. Fick endast tillbaka 10. Efter det lilla missödet ville hon muntra upp sig själv och valde att köpa en blåbärsoppa. Således stoppade hon i pengar igen, tryckte på knappen och väntade. Det kom inte ut någon soppa. Den hade fastnat på halva vägen. Misär.
Men Terese, som ju kommer från något av ett getto, visste hur problemet skulle lösas. Med våld.
Soppan trillde ner, och alla var glada!
Nu börjar rykten, om att det endast kommer släppas 450 biljetter totalt, att florera. Om vi och folket på Valla ska dela på dessa, ser det inte superbra ut.
Vi håller tummarna. Och återgår till att lyssna på Family Guy.
Puss
Janna och Muffe
Men men, det rullar på. Robert tittar på Family Guy och resten av oss lyssnar på Family Guy. En del försöker plugga basgrupp och frågor som " Hur syntetiseras en antikropp?" , " Hur i helvete funkar det?" och "Var fan är D-group?" kastas ut i Cellskapet. Tyvärr är det ingen som sitter på svaren. Inte ens Male, Roitt och Brostoff.
Vi har tagit en tur till Norra entrén där vi försökte handla i en automat. Det var inte lätt. Lina stoppade i 20 kr, men ångrade sig. Fick endast tillbaka 10. Efter det lilla missödet ville hon muntra upp sig själv och valde att köpa en blåbärsoppa. Således stoppade hon i pengar igen, tryckte på knappen och väntade. Det kom inte ut någon soppa. Den hade fastnat på halva vägen. Misär.
Men Terese, som ju kommer från något av ett getto, visste hur problemet skulle lösas. Med våld.
Soppan trillde ner, och alla var glada!
Nu börjar rykten, om att det endast kommer släppas 450 biljetter totalt, att florera. Om vi och folket på Valla ska dela på dessa, ser det inte superbra ut.
Vi håller tummarna. Och återgår till att lyssna på Family Guy.
Puss
Janna och Muffe
Macintosh 700/80
Hej!
Idag har vi sovmorgon i basgrupp A. Kanske inte mer än rätt eftersom vi fick labba till halv sex igår, något som gjorde föreläsare G helt LYRISK och utropade underbart! när han upptäckte att vi var kvar efter klockan 17. Vi körde celladhesion, alltså hur cellerna fäster på en särskild yta i vårt fall bindväv, på Farmakologens lab. Alltså no offens farmakologen men det är ganska frustrerande hos er. Vad man än ska ha så får man gå och leta eller fråga labhandledaren. Andreas, labhandledaren skulle ha en stegräknare på sig för att undersöka hur mycket han springer fram och tillbaka. HUR SOM, de har lite material som vi kan använda oss av men en hel del andra sjuka grejer. Som den här borren till exempel. Fantasierna flödade om vad man eventuellt skulle kunna använda den till, Sofia trodde att man kunde borra sig själv i skallen. Det förslaget vann...
Som på många labbar just nu fick vi BLOOOD. Blodet kom från en 70-årig man och en 75-årig man som på morgonen lämnat blod på blodcentralen.
Alla ville så klart genast ta itu men labbandet när vi såg blodet men man måste göra något annat först! Något som lite kan ses som baksidan av allt labbande. Beräkningen. Det är väl inte det att det är jättekomplicerad matte men vi Medicinska Biologer tycker väl kanske inte att det är skitskoj att blippa på miniräknaren. Frustrationen var stor så att säga.. Vi ville ju börja pipettera bloood.
Slutligen, efter en del stånk och stön kunde vi iaf dra igång med roligheterna. Det är väl helt okej att räkna eftersom man får lov att göra något med sina beräkningar men vägen dig är krokig. Efter lite inkubering och annat var det dags att mäta hur många celler som fastnat på våra ytor. Detta gjordes med hjälp av en dator och inte vilken dator som helst. Vi använde en Macintosh 700/80 utrustad med diskett och allt! Så himla coolt. Helt plötsligt var det som om 2000-talet var som bortblåst. Året var nu 1995 och det var okej att ha Aqua Limone-tröja på lab. Jag funderar på om de möjligen har Shuffle Puck på datorn och om man i så fall kan få skriva sin C-uppsats på det labbet? Titta och njuuuut:
Lägg märke till flimret som uppstår när man tar bild på en nästan antik dator. Det får man banne mig inte se längre. Tråkigt tycker jag...
Nä nu ska jag läsa lite om det adaptiva immunförsvaret för att sedan bika till tandläkaren.
See u.. wouldn't wanna be u..
Terse
Bittra östgötar!
Okej, Terese och jag cyklade hem från campushallen. När vi kom till korsningen där Terese ska svänga av kör vi över övergångsstället för att sedan stanna på andra sidan. (Kan ju tillägga att detta var vid halv nio tiden, alltså INTE rusningstrafik!) Då kommer en herre i 45 års åldern, promenerandes med sin cykel. Jag och Terese tar upp ungefär hälften av gångbanan vilket gör att han har rästen att disponera precis som han vill. Men nej då, han ska promt gå rakt emellan oss där vi står och pratar. Dessutom fäller han kommentaren (med bitter röst, på östgötska) "jasså här står ni mitt i gatan, det var ju intelligent gjort"
Detta va den andra bittra östgöten jag har stött på den senaste veckan, undrar lite vart det ska sluta?
Härmed vill jag säga, sluta va så bittra!! sätt på ett leende på läpparna och stör er inte på allt ni ser. Ja lovar livet blir sjukt mycket roligare :)
Pöss å gonatt Sofia
Detta va den andra bittra östgöten jag har stött på den senaste veckan, undrar lite vart det ska sluta?
Härmed vill jag säga, sluta va så bittra!! sätt på ett leende på läpparna och stör er inte på allt ni ser. Ja lovar livet blir sjukt mycket roligare :)
Pöss å gonatt Sofia
Jag kan bara hålla med...
Precis som Terese påpekat är vissa dagar långa. Och ännu längre blir de om man lyckas pricka in heldag med föreläsningar och labb till 17 med ett efterföljande styrelsemöte. Det senare var förstås mycket trevligt, men vi var ändå lite slitna när vi stapplade hem vid 19.30. 
Så här kan det se ut på ett styrelsemöte.
Mycket fika, en intressant framläggning med yviga målningar på tavlan och lindriga koncentrationssvårigheter.
När man kommer hem så sent, vill man inte laga mat. Så jag åt yoghurt och ett äpple. Mikaela gick steget längre på " jag ska med så lite kraft som möjligt frambringa något ätligt"-skalan och åt en gurka till middag. Ja, det är sant. Hon knaprade i sig en hel gurka. Kryddad med lite salt. 
Mums!
Labben idag var ganska skoj även om jag var bitter över ljudnivån och att man behövde använda miniräknaren så mycket. Ber om ursäkt för den eventuella upprördhet jag kan ha utstrålat..
Vi skulle iaf undersöka adhesion av trombocyter till kollagen och fibrinogen, med lite olika tillsatser. Så även vi fick pyssla lite med blod idag. Sen var det mest väldigt mycket pipettering och lite absorbansmätningar. Vi hoppas på finfina resultat.
Farmakologen - ett mycket lustigt ställe.
Mikroplattor, med alla våra härliga prover, på skakplatta. Fint va?
Tack och hej, leverpastej! (Det är gött!)
Janna
Det känns som idag var igår..
Vissa dagar känns så himla långa när man börjar tänka tillbaka på vad man har gjort. Idag har varit en sådan dag och knappt fick man någon lunch heller. Morgonen började redan 8.15 vilket är relativt tidigt för en Medicinsk Biolog. Vi hade föreläsning om det medfödda immunförsvaret. Inget fel i det men ack så trött man är 8.15. Efter föreläsningen kubba basgrupp A upp till lab för att ha ha ELISPOT. Inget fel i det men ack så trött man är efter 2 timmars föreläsning. Labben började men att vi fick bloood. Blod är sköj för kör man det i en centrifug får man fina skiktningar som även Janna bloggade här om dagen:
Med blodet tillsatte vi massor av roliga saker och nu bor blodets mononukleära celler i ett skåp som det är 37°C i. Där hade man velat lägga sig och mysa så här i hösttider.
Eftersom vi höll på att centrifugera och inkubera under rätt strikta tider under lab fick vi bara 40 minuters lunch varav 15 gick åt till att promenera från Clinicum --> MedBi-rummet och tillbaka. Till saken hör att vi glömde våra plånböcker i skåpet och ingen kaffe kunde därmed inhandlas. Labben var väldigt rolig eftersom vi såg fina celler i mikroskopet vilket gjorde dagen lite mer uthärdlig. Redan strax efter två var jag och Lina klara, briljanta som vi är men fick som straff att diska. Skam den som blir klar i förtid. Det riktigt sög i kaffetarmen när vi slutligen fick halvspringa till Örat och nästan misshandla termosen med det svarta guldet. En liten chokladbit fick det bli också. Redan då hade vi glömt av att vi samma dag hade haft föreläsning på morgonen.
Jonas kom till Örat och vi försökte oss på att skriva vårt seminariematerial som ska vara klart på måndag med blandade framgångar. Hela tiden dök det upp spännande människor som man hellre ville prata med än att skriva om L-selektin och beta2-integriner. Jonas övergav oss och vi skrev en inbjudan till overallsinvigningen istället. Bra mycket enklare och lätt-förstå-sig-påigt. Om någon T1a läser detta kan ni ju sprida inbjudan till era vänner eftersom sista anmälningsdag är redan på Fredag!!!!
Som avslutning vill jag länka till detta klippet, det gäller framförallt er som tycker att det är bra att hänga i shot-baren när ni kommer till kravallen men ångrar er när ni kommer hem:
http://www.youtube.com/watch?v=7g0AJPqKybs
Tjipp och haj
Terre
ett litet tillägg...
Ville bara meddela alla som ska genomgå komplementsystemet: DET FINNS ETT LJUS I TUNNELN! Man får se det ungefär som när man öppnar lådan med hörlurar, det tar en stund att trassla ut allt men när det är klart är sladdarna fina och raka! Förlåt för att jag har varit så negativ tidigare. Läs Janeway och se ljuset. Tack Mikaela för att du räddade mig från misären...
Terese
Koskit
Kolijokk på er allesammans!
Jag lever idag efter principen att jag kommer på de mest genialiska idéerna när jag är under STOR press. Alltså har jag och håller fortfarande på att skjuta upp basgruppspluggandet allt som tiden bara försvinner för mig. Dagen startade när jag och Sammy vaknade kvart över nio och insåg att vår tvättid redan hållt på i två timmar. SKÖNT uppvaknande. Efter att tvätten var klar cyklade vi bort och plockade upp Janna på Irret för en dag i Vidingsjö som vi fått tips om att de skulle ha fina strövområden. I hopp om att hitta svamp begav oss vi ditåt. Dessvärre blåste det motvind, alltid lika överraskande, och vi orkade inte cykla till Vidingsjö utan nöjde oss med Tinnerö Eklandskap. Inte illa pinkat det heller. Vi hittade MASSOR med svamp, men vi har inget svamplexikon med oss och vågade därför inte plocka något med tanke på alla otäcka förgiftningsfall det senaste. Janna trodde inte att man kunde äta denna men jag tänkte den kunde ge lite färg åt brunsåsen och plockade med den hem, har lite ont i magen nu då:
Sammy var på sitt bästa skogshumör och härmade fågelläten (lite uppkryddad historia men aa.. ta't med en nypa salt):
När Sammy ville vandra ville jag och Janna i sann MedBi-anda fika och hitta roliga saker som man kan få användning för i framtiden:
Janna fyndade en plåtskylt och ett läderhalsband som vi inte tror passar till en ko.
Innan vi cyklade hem igen tog vi oss en titt på korna i kohagen som var tjurar allihopa. Jag som inte är någon större kofantast tyckte att det räckte med att kolla på håll men ICKE! In skulle vi och nära skulle vi gå. Tjurarna var relativt snälla men började att bilda en cirkel runt oss. Vi fick lite kalla fötter och brackade därifrån. Tills nästa gång ska vi ha med oss en tuta som vi kan skrämma tjurarna med om de blir för närgångna.
Jag tog också en bild till Bexter, håll till godo!
Efter att ha skjutit upp basgruppspluggandet i nio timmar idag funderar jag nu på att baka kakor till mentorsträffen på torsdag. Komplementsystemet lockar inte. Fick dock tips av Mikaela om att upphittade sprutor kan vara mycket potenta triggare av komplementsystemet. Kanske ska man inducera en reaktion och skriva om påföljderna till basgruppen istället? Omröstning om detta kan vara bra eller dåligt kan ske i kommentatorsfältet.
Terese
En lite fuling
Hej!
Veckorna på T3 är allt annat än tillbakalutade. Har man inte basgrupp är det föreläsning, lab eller rapportskrivande. Men just det vi har bara en rapport kvar. Trodde vi... Här har man gått och trott att man gjort klar 2/3 av labrapporterna för denna terminen. MEN icke. Istället för labrapport har de döpt om momenten till "labseminarium". Sicka fasoner. Det är typ som med fiskpinnarna i skolan. Ena veckan var det ishavstorsk, andra fiskpanetter och tredje guldlax. I själva verket var det samma malda fisk med ströbröd och tjafs, bara olika namn. Visserligen kanske man inte behöver skriva en fin rapport efter varje lab men nog sjutton ska man väl berätta om sina resultat för andra, detta innebär samma arbetsbörda. Jag känner mig lite besviken. Både på fiskpinnarna och labbarna. Å andra sidan ska man väl inte klaga. Labba är SKÖJ! Det är mest att man trodde att man snart var i mål och sedan ändrade någon målgången... Det är lååångt kvar.
Är det någon som vet något om komplementsystemet så kan ni väl lufta er i kommentatorsfältet, btw. Har lite svårt att greppa detta kroppsliga och medfödda fenomen.
Idag var vi på Valla en stund förresten och kollade på Le Mans, Sveriges största trampbilstävling. Det var trevligt men lite glest med folk. Vi undrar varför, det är ju en fröjd att se på när folk kör trampbil. Så här såg det iaf ut utanför Kårallen:
Nu väntar dammsugaren och moppen på mig. Tänk att man gärna städar, när man behöver plugga. Om det vore så när man inte behövde plugga också vore livet optimalt!
Puss&Kram Terese
