Eh. Trött.

Någon gång under denna händelserika kväll lovade jag att blogga om fredagslabben. Alltså det makes no sense eftersom någon borde blogga om kravallen först. Eftersom jag inte har en enda bild medan jag vet att 100tals cirkulerar runt i både hela och trasiga kameror. Därmed bloggar inte jag om kravallen. Men jag håller mitt löfte, lab ska det bli.
Fredagen inleddes med en helvetesresa med buss från Ryd á 50 minuter. Jag vill poängtera att detta gjordes efter 2,5 timmars sömn. Väl inne på lab fick vi tillbaka blodet vi hade preparerat i tisdags. Fiiint. Det såg inte längre ut som en drink. uhu. HUr som helst kommer jag inte riktigt ihåg vad vi gjorde mer än att vi hade massa ättika och att vi tillslut fått bort alla celldelar förutom kromosomerna. Ättika är en gudomlig doft dagen efter. Det borde alla pröva... dagen efter.
Alltså jag vet inte om jag vill lägga upp denna bilden egentligen men efter vissa påtryckningar har jag inget val. På ett sätt är det skönt att vi använder labhandledarens blod och inte vårt eget. Jag har vissa aningar om att man hade upptäckt diverse trisomier och annat i mitt, iaf om man låter den här bilden säga sitt. JAg kan ju säga att jag var måttligt road över att behöva gå upp i ottan en dag som den. Jag vill göra läsare observanta på att vi inte har på oss glasögonen av fri vilja för att spexa till bilderna. Ättika blandat med metalnol är frätande, handskar och skyddsglasögon på. Något som glömdes X-antal gånger under labben.
När man blandar i provrör använder man inte en slev. Man använder en mixer som fungerar då man trycker ner provöret i en fördjupningen på mixern. Lina tyckte dock att fördjupningen passade hennes haka mycket fint. Om man snabbt vill ta dö på några hjärnceller rekommenderas denna metod varmt. Ihjälskakning kallas den.
Eller så lyssnar man på labhandledaren. Som Bex.
Nu ska jag sova om det går, jag riskerar ju att ha mardrömmar om den vansinniga nålen på den där sprutan.
Imorgon räknar jag med att någon uppdaterar om kravall plus lördagens bravader. De är inte dåliga må jag säga.
Natti från Terre

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0